Nu när det vankas jul och folk frågor vad jag önskar mig så finns det en rad med julklappar som dyker upp i mina tankar: kläder, presentkort, upplevelser m.m. Listan kan göras lång. Jag känner dock att det finns en julklapp jag önskar mig mer än alla andra. Det jag önskar mig mest av allt den här julen är att folk i min närhet skänker pengar till denna insamling för människor på flykt. Jag vill nämligen bidra lite till alla de människor som flyr undan krig och förtryck i denna stund. Just nu pågår den största flyktingströmmen sedan andra världskriget och mer än 50 miljoner människor är på flykt.

Jag har, sedan flyktingkrisens start, blivit väldigt berörd av flyktingarnas fruktansvärda historier. Hur de måste lämna allt i sina hem för tryggheten i Europa, där så många länder sätter sig emot att flyktingarna över huvud taget ska få komma. Hur människosmugglare suger ut vad de kan få av desperata människor på flykt. Hur gummibåtar avsedda för 12 personer fylls med 30-40 och där motorerna ofta slutar fungera och människor tvingas ner i havet för att möta sin död. I Dagens Nyheter läste jag för några veckor sedan om syriern Esper Abagi som färdades med en gummibåt från Syrien till Grekland, en båt avsedd för 12 där de var 50 personer och motorerna lade av totalt. Han hamnade i vattnet i en timme innan han och de andra på båten räddades av en annan flyktingbåt. Han säger följande: "Ingen bryr sig om oss, vi är som djur. Om vi dör är vi bara siffror i statistiken, inte människor." Jag kan bara hålla med honom. Vi matas ständigt med statistik om flyktingarna, men vad vet vi om människorna bakom statistiken? Vi har fått se bilden på treårige Alan Kurdis kropp som spolades upp på en strand i Turkiet, men inte bilder på de 113 barn som dött därefter och de 3605 personer som anmälts döda/försvunna bara under 2015. (Källa: UNHCR)

Jag har själv hjälpt till som volontär hos Refugees Welcome Stockholm på Centralen och dragit många lärdomar av detta. Fram för allt har jag känt av värmen från alla flyktingar som kommer. Man möttes av otroligt mycket kärlek när man hjälpte dessa kämpar som utfört den långa resan till Sverige. Man fick även enormt mycket värme och kärlek av den svenska befolkningen som kom förbi tälten och lämnade kläder och mat. Men det är speciellt en händelse från tiden på Centralen som jag alltid kommer minnas tydligare än allt annat. Det handlar om en liten kille, som är en siffra i statistiken över antalet ensamkommande flyktingbarn som tagit sig till Sverige i år. Han var ca 10 år och gick runt helt ensam med tårar rinnandes nerför kinderna. Jag gick iväg för att hämta en tolk som kunde hans språk, och när översättningen kom till oss volontärer runtomkring så var det han sa: "jag vill träffa mamma. Jag vill träffa min mamma igen." Jag vet inte vad pojken hette, vad han gör nu eller om han fått kontakt med sin mamma. Jag vet bara att jag lider med honom, något enormt, och att han rörde upp nånting inom mig den dagen.

Flyktingkrisen pågår här och nu. Nästan en fjärdedel av alla flyktingar är barn. Jag vill själv hjälpa till så gott det går och jag hoppas med denna insamling att kunna samla in pengar till UNHCR:s viktiga arbete för flyktingar. För 210 kronor kan man förse en familj på flykt med sex filtar för att värma under de kalla nätterna. För 300 kronor kan man beställa ett skolpaket med skolbänk, skolböcker och pennor till ett barn på flykt. För 2077 kronor kan man förse en familj på flykt med ett familjetält. (Dessa siffror är tagna från UNHCR:s hemsida). Här får ni en inblick i hur pengarna ni bidrar med till denna insamling kan hjälpa. Jag skulle bli evigt tacksam om ni, som läser detta, för över en liten gåva. Många bäckar små - för alla pengar som förs över till denna insamling så kommer vi kunna hjälpa fler flyktingar som i denna stund hamnar i vattnet i Medelhavet där temperaturen för tillfället är 4-8 grader (Aftonbladet 8/12).

Tack för ert bidrag och god jul på er!

/Rita
P.s bilden på den lilla pojken här nedan (taget i Syrien) är det copyright på. Jag har själv betalt för rättigheterna av bilden. Bildtexten till detta foto är följande: "A young boy gets treated for shrapnel wounds from a bomb in a secret hospital." Fotograf är Niclas Hammarström som varit i Syrien och fotat extremt starka foton. Alla foton finns att hitta på: http://www.kontinent.se/stories/the_syrian_hell#1